Gårdsnamn i Rönnäs, Leksand socken och kommun.
I ett latinskt brev daterat 1318 stavades vår kommun Leksand precis som nu. Senare förändrades stavningen från tid till annan till ex Lixand, Lexand och Legsandh. Liknande förändringar har även skett med bynamnet Rönnäs som i gamla handlingar stavats Rones (1440), Rönääs (1546), Rönes (1559) och nu säger vi i dagligt tal Rönns. Möjligen har namnet kommit från Rödnäs, Rödienäs, Röjningsnäs som alla var svåra att säga och så förenklades det till Rönnäs åtminstone i skrift.
På 16-1700 talet började bruket av soldatnamn och gårdsnamn. Tidigare var det vanligt att uppge bostadsorten för att klargöra varifrån man kom. Rönnäs hittills enda riksdagsman benämndes sålunda " Erik Olofsson från Rönäs" Detta var år 1792, året då Gustaf III mördades. I sockenfullmäktige år 1838 satt "Erkers Olof Andersson i Rönnäs" här benämnd med både gårdsnamn och bostadsort.
Nästan varje familj bland bondebefolkningen fick nu ett gårdsnamn eller släktnamn som sattes framför namnet som i Sjons August Persson. Soldatnamnet däremot sattes efter namnet men blev ofta i nästa släktled gårdsnamn som sen hållit sig till våra dagar. Ex Soldaten Per Lund blev i nästa generation Lunds Anders Persson.
Gårdsnamnen har således tillkommit på de två ovan nämnda sätten.
Gårdsnamnen är ofta förnamn eller sammansättningar av förnamn och står alltid i genitivform.
Exempel på gårdsnamn av enkla förnamn: Arons, Halvars, Karis, Jönis (janis), Klas, Franses, Isels (Israels), Mas (Mats), Lasses, Nilses, Sares (Sara), Svens och Tures (1940-tal).
Sparsammare förekommer de av flera förnamn, ex. GöstesJerkes (Gösta-Erik), Jakopes (Jakob-Per) och i de kraftigt sammandragna Sjons (Anders-Jon), Slas (Anders-Lars)
Så finns det gårdar efter gårdsplatsen eller läget som Bränd (Brändolles, Brändjerkers),Hag, Höghol, Lerberg, Berg, Ekskogs, Mor eller Tägt.
Även sammansättningar av föregående slag finns; Bratomts, Bäckgårds, Kullgärds, Källängs och Nygårds.
Liss-(liten gård) eller Stur-(stor gård) är förleder som finns i Lissjuvas, Lissanders, Sturolles eller Sturpers kanske för att åtskilja bybor med likalydande namn eller helt enkelt för att särskilja gårdarna.
Från yrkeslivet kommer Krögar, Spännar, Smed och Smejsjerkes (Smeds-erik)
Soldatnamnen har haft en stor roll i gårdsnamnens tillkomst. De har fått sina namn efter egenskaper, yrken, djur, väder och vind etc.
Från egenskaper: Behändig, Liten, Nykter, Lång, Munter, Rolig. Från faunan kommer: Gucku, Bagge och Örn samt andra från olika håll: Dimm, Lutter, Skott, Ström, Ek, Willhans, Tysk och Yr.
Det år dock svårt att säker säga allas ursprung utan en djupare undersökning.
Typiskt för gårdsnamnen var att de bokstavligen var gårdsnamn och inte släktnamn. Vid ingifte och bosättning på svärföräldragården bytte ofta mannen till gårdsnamnet.
I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet underlättades namnbyten genom lagändring och många övergav sina gamla gårdsnamn.
Då tillkom efternamn som Blomkvist, Östlund, m flera. Ibland togs gamla gårdsnamnet som förebild till ett "modernare" namn; Karén av Karis, Prosén av Pros, Nilsén av Nilses, Willner av Villhane, Tänge av Tägt, Stoor av Storolles o.s.v.
Namn sprungna ur vårt bynamn bildades som Rönnell, Rönnblad, Rönnkvist, Rönnblom och Rönnegård.
Och nu benämns en del gårdar efter de för eller efternamn de boende har som Holmbergs, Palm, Brändvalls, Franzéns, Hedlunds, Willners, Mills, Aarnos, Nisses, Näsns, Ragnars m fl.
"Det märks, att Rönnäs är en av socknens förnämsta byar! Det har den varit av gammalt. När Rudbeckius anno 1628 visiterade Leksand. Så var Rönnäs redan då en av socknens största byar med icke mindre än tjugoett hushåll. Sockendelen har också namn efter byn, Rönnäs fjärding, vilket visar, att byn av ålder varit en av socknens huvudorter" (citat ur "I By och Buda" av Sam Rönnegård)
(Kurt Blomquist 2003)
(Källor: Erik Björkman, Per Johannes, Sam Rönnegård, Jan Carisn, Karl Erik Forsslund, Sanfrid Blomquist m fl.)