Maskiner kom till
Den maskinella kraften som varit ett okänt begrepp för bönderna börjande bli uppmärksammad. I Lissanders i Östibyn byggdes ett slagtröskverk med stående hästvandring. Tröskningen visade sig gick bra så en del av bönderna for dit med sin sädesskörd och fick den tröskat. Det var första tröskverket i Rönnäs. Karis Mas såg den stora förmånen i detta emot tröskning med slaga så också han köpte ett likadant tröskverk. Detta var förfärdigat av Bond Anders i Ål, men med en händigare hästvandring. Far kom som måg till Karisgården, for omkring från gård till gård med detta verk och tröskade åt bönderna. Det måste ha varit ett helt företag att få denna vandring uppställd så den kunde användas till belåtenhet.
Men så kom de mindre stifttröskverken i bruk. De voro små och lätta att flytta från lada till lada, och drogs med handkraft. Det var inget latmangöra att ha tröskverket en dag. Fyra man drog samtidigt, två i vardera veven. Som ung pojk blev jag tillsatt med tre andra dra ett sådant tröskverk, en hel lång dag hos Tysk Pers. För mig föreföll det som en svår människoplåga. Far insåg detta onaturligt hårda arbete och köpte en modern hästvandring (en sk. Klossa) för två hästar. Den for han omkring med och tröskade åt alla i byn. Bröderna Smejs Pell och Smejs Anders skaffade också ett sådant. Men även dessa verk kom ur bruk då Tysk Pell köpte ett stort självrensande tröskverk som drogs av en ånglokomobil. Detta underverk drog all uppmärksamhet. Det märkvärdiga var att lokomobilen var självgående. Man betraktade den som en vidunderlig tingest då Tysk Pell kom med lokomobilen tuff tuffande fram efter bygatan.
Samtidigt som far skaffade ett tröskverk drivet med elektrisk motor satte Tysk Pell lokomobilen ur bruk och elmotor till sitt tröskverk.
Far hade stort intresse för maskiner och skaffade till flera nymodigheter. Han var den förste som köpte en slåttermaskin i byn. Den bar namnet Thor och var en av de fösta som salufördes i Sverige. Bönderna i byn trodde knappast att en sådan maskin kunde ersätta handkraften med varv och lie, så första sommaren fick han köra slåttermaskinen bara på egna ägor. Sommaren därpå kom Nygårds far och bad om att få hjälp med sin höslåtter. Och sen var all misstro bortblåst. Alla kom de till far och bad om hjälp. Hela slåttern körde han sin slåttermaskin. Dagarna räckte inte till utan fick ta nätterna i anspråk.