På 1944 hyrde Gösta Ahrneberg in sig i Kullgärs fejs som ligger vid Ö Stengattu.

Fejset byggdes om något av Kullgärs ägare, Black Oll Jones, som var gift med Sturless Anna från Västibyn.

Tillverkning av träprodukter startades och många i byn fick arbete där och till jularna anställdes bybor extra eftersom det var högsäsong för Ahrnebergs.

Efter några år övergick man till tillverkning av metallföremål och fejset byggdes om ytterligare med bl a en stor ventilationsfläkt som ståtade högt och stolt ovan fejsets tak. Det stansades, smiddes, svetsades och målades där förr kor stått och råmat.

Det här blev den första industriella byggnaden i byn.

Bland annat tillverkades ljusstakar i form av tuppar i verkstan, som vi kallade den, men bland byborna kallades verkstan för "Tuppfejset".

Tuppfejsets första förman blev Black Oll som efterträddes några år senare av Sanfrid Blomquist (1920-2000) som blev verkmästare efter att ha börjat som träsnidare men övergick sedan helt till att bli smidesverkmästare. Han gjorde också förlagor till en del produkter.

Leveranserna skedde ofta i Gösta Ahrnebergs bil som tog godset till Insjön för vidare befordran till kunderna.

Jag minns på tidigt 50-tal hur radion sprakade fram vacker musik inne ifrån verkstan särskilt minns jag sång av tenoren Nicolai Gedda medan gubbarna på rasten stötte kula på gräsplanen utanför och skrämde barnen med att det var en riktig kanonkula som kunde explodera.

Sanfrid och hans fru Sturless Mia med alla sina sju barn hyrde gamla stugan på Kullgärs, 1 rum med spånkamin och kök med vedspis, (1944-1955).

Det blev barnens uppgift om höst- och vinterkvällarna att elda i den enorma värmepannan i verkstan. Vi stoppade den full med träspillbitar blandat med riktig ved så den skulle brinna ända till nästa morgon.

(Gösta Ahrneberg hade sommarstuga på Ol holmen i Västibyn)

Enar Bratomt, Sven Jonsson, Anna Jones, Josef Prosén, Prosénsflickorna och många flera arbetade där och en del flyttade med till Insjön när tillverkningen upphörde i början av 60-talet. De samåkte bl a med min far i en blå-gul 1953-års Volvo Duett om de inte cyklade eller åkte med egen bil.

Fejsets norra del avslutades med ett portlider i början av 1900-talet som sedermera revs. Det syns tydligt på det berömda fotot av Gerda Söderlund med många av byns kullor framför och på gärsgårn nedanför Långgåln.

Numera (2003) ägs Tuppfejset av Black Olls barnbarn Birgitta och hennes man Arne Lundin.

Kurt Blomquist