Ti fääbudann ännt ä sömm fôôr nô
Ti fääbudann ännt ä sömm fôôr nô -
nôr ä kröölô mâ kyylôr å kriitur -
nôr sloogann stood doonô å släjjinn
å ä leet nô för jämmnônn på vâlln.
Å styttjann - fasst småå - skull ju bruukôss,
dômm skull oodlôss, förbâttrôss å breddôss,
fasst fläkkviis man tjännd sä rätt kravvluug
nôr å tjöördô å sprängdô ti skâlln.
Ti hââgônn jekk juurann å sånnkô.
Danô lôôdann stood kyylann å hänngdô
å sååg på ôr tjillinngann stånngôss
å ôr kallv-tappanns liffs-gläädje brann -
ôr lammbillann vefftô mâ rômmponn
nôr dômm nussô på takkonn å pappô -
ôr hesstn kunnd tômmba å goon sää
å ôr katt-unngann måddô å spann.
Vââr råggåål jekk farrfar å syynô
å ânn lââgô dââr lukkunn va stuurô
sô lammbillann toog sä ijöönomm
å varrt kvââr ti nô summp-hôôl nônnstanns.
Männ rässtn tå fôlltjô sloog hakk-sloog -
utomm faasmor sömm doonô tä ääta -
å faar slipô liiann vârrtättä -
ä va oojämmt å steenutt sômmstanns.
Ti spiisn hänngd gryyta på trâânu -
oppi jelln stood en tree-foot mâ panna,
för faasmor steekt flässk sô ä oosô
å o gnoolô en sâllm-vâss omm troo.
På hylla fanns kappann å sleevann
sömm va slikkô å klaarô tä bruukôss.
Nôr jollpärunn sänn kokô fââlutt
kunnd mann sätt sää - å ääta i roo.
I vikku va sluut å mann sammlôss
tä en afftå-vââl innaför en hällj-daag.
Å hällj-friidn sveept âllô ännjôr
nôr mann lääst omm en friid sömm beståår.
Ti tââr-sänng å rull-sänng så sôôvd mann
innför hällja sô friidfullt å lungônnt
å drömmd omm di hällja sömm vänntô
ätt âll sträävsammô dââgôr å åår.
Männ fugglann va oppô i otta
å dômm kvittrô å sjönng tä Gudds äära.
Dômm glädd sää åt liivô å flättjônn
sömm dômm fått - å att sômmôrn va kvââr.
Å fôlltjô dômm vaaknô vârrtättä -
å dômm tjännd ä sô braa å höggtiidle.
Dômm tännkt på en môôrå sömm vâârô
å dômm tykkt omm dômm reedann vo dââr.