Ti fääbudann ännt ä sömm fôôr nô

Ti fääbudann ännt ä sömm fôôr nô -

nôr ä kröölô mâ kyylôr å kriitur -

nôr sloogann stood doonô å släjjinn

å ä leet nô för jämmnônn på vâlln.

Å styttjann - fasst småå - skull ju bruukôss,

dômm skull oodlôss, förbâttrôss å breddôss,

fasst fläkkviis man tjännd sä rätt kravvluug

nôr å tjöördô å sprängdô ti skâlln.


Ti hââgônn jekk juurann å sånnkô.

Danô lôôdann stood kyylann å hänngdô

å sååg på ôr tjillinngann stånngôss

å ôr kallv-tappanns liffs-gläädje brann -

ôr lammbillann vefftô mâ rômmponn

nôr dômm nussô på takkonn å pappô -

ôr hesstn kunnd tômmba å goon sää

å ôr katt-unngann måddô å spann.


Vââr råggåål jekk farrfar å syynô

å ânn lââgô dââr lukkunn va stuurô

sô lammbillann toog sä ijöönomm

å varrt kvââr ti nô summp-hôôl nônnstanns.

Männ rässtn tå fôlltjô sloog hakk-sloog -

utomm faasmor sömm doonô tä ääta -

å faar slipô liiann vârrtättä -

ä va oojämmt å steenutt sômmstanns.


Ti spiisn hänngd gryyta på trâânu -

oppi jelln stood en tree-foot mâ panna,

för faasmor steekt flässk sô ä oosô

å o gnoolô en sâllm-vâss omm troo.

På hylla fanns kappann å sleevann

sömm va slikkô å klaarô tä bruukôss.

Nôr jollpärunn sänn kokô fââlutt

kunnd mann sätt sää - å ääta i roo.


I vikku va sluut å mann sammlôss

tä en afftå-vââl innaför en hällj-daag.

Å hällj-friidn sveept âllô ännjôr

nôr mann lääst omm en friid sömm beståår.

Ti tââr-sänng å rull-sänng så sôôvd mann

innför hällja sô friidfullt å lungônnt

å drömmd omm di hällja sömm vänntô

ätt âll sträävsammô dââgôr å åår.


Männ fugglann va oppô i otta

å dômm kvittrô å sjönng tä Gudds äära.

Dômm glädd sää åt liivô å flättjônn

sömm dômm fått - å att sômmôrn va kvââr.

Å fôlltjô dômm vaaknô vârrtättä -

å dômm tjännd ä sô braa å höggtiidle.

Dômm tännkt på en môôrå sömm vâârô

å dômm tykkt omm dômm reedann vo dââr.