1 12 Ännt Duu då tää, tå dââgôr ti uurtida? Joo, HÄRRE, männ Guud, männ heeligeet, vi skânnt döö. HÄÄRE, tä enn domm ärä Duu a sätt dômm, å tää tukkt vôss a Du berett dômm, Duu våra Klippa.
2 1 Jä vill ställ mä på muurn å sii ôkkô jä aar tä jööra – jä vill sii mä ikrinng för å få reda påå ôkkô Ânn vill sääga jönomm mää å ôkka tärättavisninng Ânn skâ je mä tä svaar, sömm jä skâ bär framm.
4b Männ dânn rättfäärdiga skââ lôôva jönomm sina troo.
6b Vee dää sömm hoop tôkkô, sömm innt ä dätt, å lass påå dää mâ uutpanntô godds – männ för hôôr lännji!
11 För steenann ti muurn skâ roopa, å bjällkann ti träävârrtjô skâ svââr dômm.
14 För joola skâ bi full tå kunnskaap omm Härränns häärligeet, jussömm vâttnann täkk yvôr haffsjuupann.
20 Männ Härränn ää ti sänn heeligeets tämmpäll. Heelô joola må vâ tysst innför Ânn.
3 2 Härre, förnyy Dinô jäärninngôr ti dômmôr åårann, lâtt vôss sii dômm ti dômmôr åårann. Mitt i vreedn Dänn må Du tännk på förbârrmannde.
6 Ânn stig framm å får joola tä dârra. Ânn viis Sää å fôlltjann tar tä dârra. Dômm urgammôll bârrgann sprikk sônnd å dômm eeviig höjjdann sjunnk nôôd. Ânn gåår dômm väägann Ânn jekk fôôr i tiida.
10 Bârrgann siir Dä å bäävô – jussömm i störrtskuur fââr vâttnô nôôd. Juupô lâtt höör sina rösst, mot höjjda lyfft ä nââvann sinô.
11 Sool å mååna staanô ti sina booning för sjeenô tå Dinô piilôr sömm fââr, för glannsn tå Dätt spjuut sömm blikkstôr.
18 Liikvääl vill jää glää mää tii Härränn å fröjjd mää ti mina frällsninngs Guud.
19 Härränn, Härränn, ä männ stârrket: Ânn jöör minô footôr jussömm hinndns å lâtt mä gå framm yvôr minô höjjdôr.